.DK

.COM

.SE

Följs oss på:

Fine fragrance – Fine art

Fotografi som upplöser gränserna mellan måleri och fotografi. Med nyfikenhet och lust skapar fotografen Dawid dynamiska konstverk utan begränsningar för betraktarens öga.

 

SG79|STHLM är något så enkelt som den adress där idéer och dofter skapas. Dofter utan begränsning till mode, livsstil eller andra multinationella varumärken, bara fina dofter för dig att utforska och njuta av.

Om Dawid

Dawid hör till de fotografer som framgångsrikt riktat blicken mot både motivet framför kameran och mot fotografin som medium. Med en intellektuell skärpa, utpräglad sinnlighet och stark formkänsla skapar han bilder där såväl etablerade uppfattningar om genrer som relationen mellan uttrycksformer sätts i rörelse.

 

Dawid är en gränsöverskridare i flera avseenden. Redan med utställningen Ingen älskar mig på Liljevalchs konsthall i Stockholm 1973 hävdade han, i opposition mot de rådande dokumentära idealen, fotografin som ett konstnärligt medium. Han hör till de som tidigt experimenterade med stora negativformat och utställningen Rost på Fotografiska museet i Moderna museet 1983 skakade om den svenska fotografiska scenen.

 

Förmågan att med fotografins hjälp förvandla det förbisedda till bilder som ifrågasätter invanda föreställningar och förväntningar

är ett signum för Dawid. Något som i hög grad präglar den i dag klassiska serien Arbetsnamn Skulptur (1991). På ett lika radikalt som estetiskt förföriskt sätt kombinerar och upplöser han gränserna mellan måleri, fotografi och skulptur. Han lyckas på ett befriande sätt underminera åtskillnaden mellan modernismens strävan efter renhet och det postmoderna idealet om hybridisering.

 

Lust och nyfikenheten är drivkraften och arbetena spänner över inte mindre än fem decennier. Det är ofta längre serier som hölls samman av både visuella och konceptuella egenskaper. Seendet och fotografin står i fokus och trots sina olikheter formar verken en väv där de tidigaste och senaste arbetena förenas, oberoende av om de tillkommit på eget initiativ, som serierna med vapen och flimrande teveskärmar, eller som uppdrag för japanska modetidskrifter eller bilföretag.

 

År 2004 tilldelades Dawid Konstnärsnämndens stora pris för sin konstnärliga gärning och betydelse i samtiden.

av Niclas Östlind

Om Dawid

Dawid hör till de fotografer som framgångsrikt riktat blicken mot både motivet framför kameran och mot fotografin som medium. Med en intellektuell skärpa, utpräglad sinnlighet och stark formkänsla skapar han bilder där såväl etablerade uppfattningar om genrer som relationen mellan uttrycksformer sätts i rörelse.

 

Dawid är en gränsöverskridare i flera avseenden. Redan med utställningen Ingen älskar mig på Liljevalchs konsthall i Stockholm 1973 hävdade han, i opposition mot de rådande dokumentära idealen, fotografin som ett konstnärligt medium. Han hör till de som tidigt experimenterade med stora negativformat och utställningen Rost på Fotografiska museet i Moderna museet 1983 skakade om den svenska fotografiska scenen.

 

Förmågan att med fotografins hjälp förvandla det förbisedda till bilder som ifrågasätter invanda föreställningar och förväntningar är ett signum för Dawid. Något som i hög grad präglar den i dag klassiska serien Arbetsnamn Skulptur (1991). På ett lika radikalt som estetiskt förföriskt sätt kombinerar och upplöser han gränserna mellan måleri, fotografi och skulptur. Han lyckas på ett befriande sätt underminera åtskillnaden mellan modernismens strävan efter renhet och det postmoderna idealet om hybridisering.

 

Lust och nyfikenheten är drivkraften och arbetena spänner över inte mindre än fem decennier. Det är ofta längre serier som hölls samman av både visuella och konceptuella egenskaper. Seendet och fotografin står i fokus och trots sina olikheter formar verken en väv där de tidigaste och senaste arbetena förenas, oberoende av om de tillkommit på eget initiativ, som serierna med vapen och flimrande teveskärmar, eller som uppdrag för japanska modetidskrifter eller bilföretag.

 

År 2004 tilldelades Dawid Konstnärsnämndens stora pris för sin konstnärliga gärning och betydelse i samtiden.

av Niclas Östlind

MENY